Guovtti sámegiela gaskkas? Gielladutkiid ja hubmiid iežaset oainnut Jiellevári ja Unna tjerutja suopmaniidda
DOI:
https://doi.org/10.7557/sda.8006Čoavddasánit:
giellarádji, suopmanrádji, álbmotlingvistihkka, Jiellevárri, julevsámegiella, gáidumsámegiella, Unna tjerusjČoahkkáigeasut
Jiellevári sámegiela leat sámegieldutkit iešguđet ládje kategoriseren áiggiid čađa, sihke julevsámegiellan ja davvisámegiellan. Dán artihkkalis guorahalan oppalaččat Jiellevári sámegielsuopmana dutkanhistorjjá, ja earenomážit dálá Unna tjerutja hubmiid oainnu iežaset gillii. Mon iskkan ahte oaivvildit go Unna tjerutja olbmot iežaset hupmat julevsámegiela, go sámegiela dutkama jelgii lea Unna tjerusj julevsámegielat guovlu. Jearahallamiid vuođul lean guorahallan, mo olbmot Unna tjerutjis jurddahit iežaset gielalaš gullevašvuođa birra. Álbmotlingvistihka geahččanguovlluin ákkastalan ahte maiddái hubmiid oainnut leat relevánttat gielladutkamis. Bohtosat vuosehit ahte Unna tjerutja olbmot eai ane iežaset julevsámegielagin eai ge julevsápmin. Sii geavahit sihke lingvisttalaš ja ekstralingvisttalaš ákkaid go definerejit iežaset gielalaš gullevašvuođa. Dát mearkkaša ahte dán guovllu olbmuid oaidnu ja sámegieldutkiid oaidnu Unna tjerutja suopmanii mannet vuostálaga.
Referánssat
Informánttat:
Informánta 1: Nissonolmmoš 70–79 jagi
Informánta 2: Dievdoolmmoš 50–59 jagi
Informánta 3: Dievdoolmmoš 20–29 jagi
Informánta 4: Nissonolmmoš 20–29 jagi
Informánta 5: Nissonolmmoš 30–39 jagi
Girjjálašvuohta:
Albury, Nathan John 2017: How folk linguistic methods can support critical sociolinguistics. – Lingua 199 (Supplement C): 36–49. https://doi.org/10.1016/j.lingua.2017.07.008.
Alfaraz, Gabriela G. 2014: Dialect perceptions in real time: A restudy of Miami-Cuban perceptions. – Journal of Linguistic Geography (2): 74–86. https://doi.org/10.1017/jlg.2014.8.
Collinder, Björn 1938: Lautlehre des waldlappischen Dialektes von Gällivare. Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia 74. Helsinki: Suomalais-ugrilaisen seura.
Collinder, Björn 1984 [1926]: Renskötselnomenklaturen i Norrkaitum. – Erik Olof Bergfors (doaimm.), Svenska landsmål och svenskt folkliv. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. 7–31.
Evjen, Bjørg 2005: Jeg trodde jeg var bare same, ikke lulesame: om «lulesame og lulesamisk område» som nye politiske og identitetsskapende begrep. – Per Axelsson & Peter Sköld (doaimm.), Ett folk, ett land. Sápmi i historia och nutid. Skrifter från Centrum för samisk forskning 3. Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. 193–204.
Grundström, Harald 1946: Lulelapsk ordbok. Uppsala: Landsmål- och folkminnesarkivet.
Jernsletten, Nils 2000: Davvisámi suopmanat. Davvisámegiela ja Julevusámegiela teavsttat ja čilgehusat. Dialektkompendium, samisk grunnfag. Romsa: Romssa Universitehta, Humanisttalaš fakultehta, Sámi Instituhtta.
Kuoljok, Susanna Angéus 1997: Nominalavledningar på ahka i lulesamiskan. Studia Uralica Upsaliensia 28. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Kuoljok, Susanna Angéus 2002: Julevsámegiella. – Bårjås: 10–17.
Kvenangen, Per Guttorm 1996: Samernas historia. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen.
Larsson, Lars-Gunnar 1990: Glidvokalen i lulesamiskan: En dialektgeografisk studie på grundval av Harald Grundströms ordbok. – Erik Olof Bergfors (doaimm.), Svenska landsmål och svenskt folkliv 1990. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. 160–199.
Marainen, Johannes 1984: Förflyttningar i Sápmi. Sápmi 2/84. Umeå: Svenska Samernas Riksförbund (SSR).
Omma, Helena 2014: Gáiduma ja Vájssá boazosámiid guolgaterminologiija. Sámegiela- ja girjjálašvuođa mastergráda dutkkus. Guovdageaidnu: Sámiallaskuvla.
Preston, Dennis R. 1989: Perceptual Dialectology – Nonlinguists' Views of Areal Linguistics. Dordecht: Foris Publications.
Preston, Dennis R. 1994: Content-oriented discourse analysis and folk linguistics. – Language Sciences 16 (2): 285–331. https://doi.org/10.1016/0388-0001(94)90004-3.
Rennäringslagen 1971:437.
Ruong, Israel 1980: Saklig kommentar. – Pehr Högström (1747), Beskrifning Öfwer de til Sweriges Krona lydande Lapmarker År 1747. Norrländska skrifter 3. Umeå: Två förläggare bokförlag. XXV–XLI.
Rydving, Håkan 2013: Words and varieties – lexical variation in Saami. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksa 269. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Sammallahti, Pekka 1998: The Saami languages – an introduction. Kárášjohka: Davvi girji.
Sköld, Peter 1992: Samisk bosättning i Gällivare 1550–1750. Rapport 22, Center för arktisk kulturforskning. Umeå: Umeå universitet, Center för arktisk kulturforskning.
Ström, Per (doaimm.) 2015: Nya professorer. Installation 2015. Acta Universitatis Upsalienses. Skrifter rörande Uppsala Universitet. B. Inbjudningsar 179. Uppsala: Uppsala universitet. <https://issuu.com/uppsalauniversitet/docs/profinst-2015> (10.12.2018).
Svonni, Mikael 1994: Mo galggašii čállit báikenamaid duortnossámegiela guovllus? – Sámi dieđalaš áigečála 1/1994: 23–32.
Teinler, Jannie 2016: Dialekt där den nästan inte finns. En folklingvistisk studie av dialektens sociala betydelse i ett standarspråksnära område. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 98. Uppsala: Institutionen för Nordiska språk, Uppsala Universitet.
Wickman, Bo 1980: Features of dialect mixture in the Lappish dialect of northern Gällivare. – Kaisa Häkkinen & M.K. Suojanen (doaimm.), Dissertationes symposiorum lingusticorum. Turko: Congressus Quintus Internationalis Fenno-Ugristarum VIII. 20–27.
Wiklund, K. B. 1890: Lule-lappisches Wörterbuch. Helsinki: Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia.
Öberg, Ingemar 1978: Mission och evangelisation i Gellivare-bygden ca 1740–1770. Åbo: Kyrkhistoriska arkivet vid Åba Akademi.
Eará gáldut:
Kejonen, Olle 2018: Muhtin syntávssalaš suopmanerohusat čohkkirassámegielas. Logaldallan Sámegiela- ja girjjálašvuođa symposias, 15.11.2018 Oulu universitehtas.
Downloads
Almmuhuvvon
Almmuhus
Juogus
Liseansa
Copyright (c) 2019 Helena Omma
