De svenska biblarna som aldrig blev av
Den gustavianska tidens judiska och kristna upplysta bibelöversättningar.
DOI:
https://doi.org/10.7557/4.6610Keywords:
biblical reception, exegesis, old testament, Bible translation, Jewish history, enlightenment, religious EnlightenmentAbstract
It has often been assumed that the late eighteenth century in Sweden never produced much of interest on the exegetical or theological plane. This was the period in which the Bible, a hotly debated text in Enlightenment Europe, was famously never translated in any accepted version and the philological, academic and theological work that was done during the Gustavian era has been underappreciated in later historiography. Picking up on the notion of a ‘religious Enlightenment,’ this article analyzes three biblical translation projects, the official Bible commission of 1773, the private translations of Bishop Johan Adam Tingstadius and the private Jewish translation of Genesis 49 by David Josephsson and Marcus Maure. Through a comparison of the translation work of Genesis 49 in these three projects this article argues for the usefulness of Bible reception in understanding the late eighteenth-century world. Philology, new historical knowledge and altered epistemic perspectives meant that the Bible, as the most central of classical and religious texts, could no longer be translated in the old 1541 tradition and that any translation of it would show the perspectives and ideologies of the translators and their intended audience, Jewish or Christian.
Metrics
References
Akujärvi, Johanna, ”Choquerar den moderne läsaren. Aristofanes Aves på svenska: översättarna, översättningarna och det kroppsliga”, AIGIS Elektronisk tidskrift for klassiske studier i Norden 21:1 (2021), 1–43.
Altmann, Alexander, Moses Mendelssohn. A Biographical Study (London: Routledge & Kegan Paul, 1973).
Bibeln eller den heliga skrift. Gamla och nya testamentets kanoniska böcker i överensstämmelse med Bibelkommissionens normalupplagor (Stockholm: Bibeltrogna vänners förlag, 1982).
Bibeln. Bibelkommissionens översättning (Örebro: Bokförlaget Libris, 2000).
Christensson, Jakob, Lyckoriket. Studier i svensk upplysning (Stockholm: Atlantis, 1996).
Dahlén, Mattias, ”Efterskrift”, i: M. Dahlén, red. Aaron Isaac. Minnen - ett judiskt äventyr i svenskt 1700-tal, red. av Mattias Dahlén (Stockholm: Hillelförlaget, 2008), s. 199-249.
Frängsmyr, Tore, Sökandet efter Upplysningen. En essä om 1700-talets svenska kulturdebatt. (Stockholm: Wiken, 1993).
Hammar, Hans Birger, Sveriges Bibel (Stockholm: Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag 1932).
Handlingar rörande Jubel-Festen uti Upsala 1793 (Upsala: Direct. Johan Edmans Enka, 1793)
Hessler, Carl Arvid, Stat och religion i upplysningstidens Sverige (Uppsala & Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1956).
Heyman, Viveka, ”Första Mose bok,” Jakobs stege 4 (1979).
Hidal, Sten, ”’Den heliga Andens modersmål’: Karl XII:s bibel och den semitiska språkvetenskapen”, i Den gamla översättningen: Karl XII:s bibel och dess receptionshistoria. Föredrag vid en konferens i Lund den 21–25 februari 2003 anordnad av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, red. av Tord Larsson och Birger Olsson (Stockholm: Almqvist & Wiksell International), 309-320.
Hornig, Gottfried, Johann Salomo Semler. Studien zu Leben und Werk des Hallenser Aufklärungstheologen. Hallesche Beiträge zur Europäischen Aufklärung 2 (Tübingen: Max Niemeyer Verlag, 1996).
Isaac, Aaron, Minnen. Ett judiskt äventyr i svenskt 1700-tal (Stockholm: Hillelförlaget, 2008).
Isak, Aron, Aaron Isaacs Minnen: en judisk kulturbild från gustaviansk tid (Stockholm: Geber, 1932)
Jansson, Eva-Maria, ”»Min stämma är såsom en flyktig fogels...» Eljakim Jacob Soldin – en dansk-judisk diktare i det gustavianska Sverige”, Nordisk Judaistik. Scandinavian Jewish Studies, 26:1-2 (2008), 79-105. https://doi.org/10.30752/nj.69618
Jarlert, Anders, ”1700-talet – på tröskeln till moderniteten,” Kyrkohistorisk årsskrift, 118 (2018), s. 9–12.
Johnson, Bo, ”Bibelns historia efter Reformationen”, i Den svenska bibel. Ett 450-årsjubileum (Stockholm: Proprius förlag, 1991), s. 22-46.
Josefsson, Ruben, ”En kritik av 1773 års bibelkommissions provöversättning”, i Festskrift utgiven av teologiska fakulteten i Uppsala 1941 till 400-årsminnet av Bibelns utgivande på svenska 1541. Uppsala universitets årsskrift 7, 15 (1941), s. 1–12.
Knös, Andreas, Anmärkningar Öfwer Then, i afseende på grundläggningen till en Biblisk och Practisk Christendom, högwigtiga St. Pauli Epistel till the Romare, Författade, Under jämförelse af Nya Prof-Öfwersättningen med Grundtexten, och wår gamla, samt andra Versioner (Uppsala: Johan Edmans förlag, 1776).
Larsson, Tord, ”’Där wår Vulgata är altför mörk och otydelig’: Den gustavianska bibelkommissionens bruk av Karl XII:s bibel”, i Den gamla översättningen: Karl XII:s bibel och dess receptionshistoria. Föredrag vid en konferens i Lund den 21–25 februari 2003 anordnad av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, red. av Tord Larsson och Birger Olsson (Stockholm: Almqvist & Wiksell International), 141-154.
Lehner, Ulrich L., The Catholic Enlightenment. The Forgotten History of a Global Movement (Oxford: Oxford University Press, 2016). https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780190232917.001.0001
Lindmark, Daniel, ”Från fraktur till antikva. Tryckkulturens modernisering i Sverige på 1800-talet”, i Att läsa och att skriva: Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800-2000, red. av Anne-Catrine Edlund (Umeå: Umeå universitet och Kungl. Skytteanska samfundet, 2012), 87-100.
Lindroth, Sten, Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden (Stockholm: Norstedts, 1975).
Maure, Marcus & David Josephsson, Prof Öfversätning Af 1. Mos. Boks XLIX. Xap. Enligt Herr Mendelsons… (Stockholm: Kongl. Tryckeriet, 1783)
Mennander, Carl Fredrik, Åminnelse-tal, öfver Kongl. Maj:ts tro-man, cancellie-rådet... Anders Anton von Stiernman... hållit i stora riddarhus-salen,den 14 jan. 1766 (Stockholm: Kongl. Vet. Academien, 1766).
Mogren, Mikael, Den romantiska kyrkan: Föreställningar om den ideala kyrkan på jorden inom Nya skolan till och med år 1817 (Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2003).
Neugebauer-Wölk, Monika, ”Aufklärung – Esoterik – Wissen. Transformationen des Religiösen im Säkularisierungsprozess. Eine Einführung”, i Aufklärung und Esoterik. Rezeption – Integration – Konfrontation, red. av Monika Neugebauer-Wölk & Andre Rudolph (Tübingen: Max Niemeyer Verlag, 2008), s. 5-28.
Neuman, Aron, ”Stockholms Judiska Församling”, i Det judiska Stockholm, red. av David Glück, Aron Neuman & Jacqueline Stare (Stockholm: Judiska Museet i Stockholm, 1998), s. 21-35.
Nyberg, H. S., Johan Adam Tingstadius. Orientalist och biskop (Stockholm: Norstedts, 1953).
Olán, Eskil, Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige (Stockholm: Bok- o. Konstförlaget REX, 1924).
Olsson, Birger, Från Birgitta till Bibel 2000 - den svenska Bibelns historia (Stockholm: Verbum, 2001).
van Osselaer, Tine, “Reform of Piety in the Southern Netherlands/Belgium”. i Piety and Modernity. The Dynamics of Religious Reform in Northern Europe 1780-1920, red. av Anders Jarlert (Leuven: Leuven University Press, 2012), s. 101-124. https://doi.org/10.2307/j.ctt9qdzw2.9
Pleijel, Hilding, Bibeln i svenskt fromhetsliv. Skrifter i teologiska och kyrkliga ämnen. 20. (Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1941).
Pocock, J.G.A., Barbarism and Religion: The Enlightenments of Edward Gibbon, 1734-1764 (Cambridge: Cambridge University Press, 1999). https://doi.org/10.1017/cbo9780511490668
Prof-Öfwersättning Af then Heliga Skrift, På Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Befallning, Af Then till Swenska Bibeltolkningens öfwerseende i nåder förordnade särskilde Commission (Stockholm: Johan Pfeiffer, 1774)
Rehnberg, Bertil, Prästeståndet och religionsdebatten 1786-1800. Studio Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 10 (Uppsala: Uppsala universitet, 1966).
Rojtman, Betty, Black Fire on White Fire. An Essay on Jewish Hermeneutics, from Midrash to Kabbalah (Berkeley & Los Angeles, CA: University of California Press, 1998).
Salzer, Dorothea. ”Altneuer Text: Jüdische Kinderbibeln und die Popularisierung der Hebräischen Bibel,” Übertragungen heiliger Texte in Judentum, Christentum und Islam Fallstudien zu Formen und Grenzen der Transposition, red. av Katharina Heyden & Henrike Manuwald. (Tübingen: Mohr Siebeck, 2019), s. 169-194. https://doi.org/10.1628/978-3-16-156313-3
Schwartz, Barry. “Hanoten Teshua’ The Origin of the Traditional Jewish Prayer for the Government”, Hebrew Union College Annual 57 (1986), s. 113–20.
Selvén, Sebastian, ”’A Measure of wheat and a bundle of flax’ - a Jewish theology of exegesis”, ET Studies. Journal of the European Societ for Catholic Theology, 7:2 (2016), s. 297-312.
SOU 1968:65. Nyöversättning av Nya Testamentet: behov och principer (Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1968).
Stockholms Posten, 13 februari (1790), no. 36.
Stockholms Posten, 7 juli (1791, no. 153.
Sorkin, David, The Religious Enlightenment. Protestants, Jews and Catholics from London to Vienna (Princeton & Oxford: Princeton University Press, 2008). https://doi.org/10.1515/9780691188188
Tingstadius, Johan Adam, Salomos Israëls konungs sede-språk. Öfversatta ifrån originalet; med bifogade korta philologiska och critiska anmärkningar (Upsala: Johan Edman, 1783).
Tingstadius, Johan Adam, Samling af de skalde-stycken, hvilka i Gamla Testamentets historiska böcker finnas strödda, tillika med propheten Habacucs uppenbarelse. Prof-Öfversättning (Uppsala: J.F. Edman, K. Acad. Boktr., 1795).
Tingstadius, Johan Adam, Om Swenska Bibel-Öfwersättningen. Memorial af Biskopen m.m. Doctor J.A. Tingstadius, uppläst i högw. Prest-Ståndet den 12 junii 1809, och på Ståndets begäran af trycket särskilt utgifwet (Stockholm: Marquardska Tryckeriet, 1809).
von Troil, Uno, Lik-predikan, i anledning af I. Maccab. 9:20,21. Då den stormägtigste nu hos Gud högst salige konung, konung Gustaf den III. Sveriges, Göthes och Wändes konung ... den 14 maji, uti Riddareholms kyrkan i Stockholm, jordfästes... (Stockholm: Kongl. Ordens-tryckeriet, 1792).
Valentin, Hugo, Judarnas historia i Sverige (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1924).
Valentin, Hugo, Judarna i Sverige. Från 1774 till 1950-talet (Stockholm: Judiska museet & Natur och Kultur, 2004).
Wolodarski, Anna, ”Från Maimonides till Lenke Rothman. Klenoder och enskilda arkiv ur Kungliga bibliotekets handskriftssamling”, Biblis, 66 (2014), s. 2–25.
Downloads
Published
Issue
Section
License
Copyright (c) 2022 Sebastian Selvén
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.